Kul att få en "baksida" av dig! Har ju följt din blogg länge och det känns som att jag "känner dig" och nu har jag fått, om inte ett ansikte, så i alla fall en baksida av dig!
Kul med killens skrivande och ritande som du skrivit om i förra inlägget. Jag kommer ihåg när min stora tjej helt plötsligt ritade detaljerade huvudfotingar med fingrar och ögonbryn. Innan såg det bara ut som kludd på pappret... Utvecklingen i sånt där går ibland i jättehopp!
Hoppas att den här veckan bjuder på lite mer sömn och ingen huvudvärk! Kram!
anna: Ja, det var första gången jag kunde anas på bild här på bloggen! (-:
en liten anca: Ja, och jag kan lova att det var en gosig stund också, med en nyvaken myskille!
"infing": Tack! och ja, visst är det underbart att snusa på de små godluktande!
åsa: Tack! (Maken har stått bakom kameran för ovanlighetens skull)! (-:
anna i den vita soffan: Ja, en baksida är ju alltid något! (-: Håller med om att det är jättehäftigt att se hur barnens utveckling ofta tar plötsliga jätteskutt framåt! Man hinner inte riktigt med i svängarna alltid. Ha en bra vecka du med! Kram!
gunilla: Åh, tack för dina fina, snälla ord! De värmer. Kram!
Fast jag bara ser dig bakifrån så ser du inte alls ut som jag tänkte mig...konstigt..när man inte har en bild så gör man sig en bild i huvudet och jag trodde att du var mycket mörkhårigare!!
maria: Ja, visst är det lustigt hur man (ofta omedvetet) gör sig en bild av personer man inte sett men ändå haft någon sorts kontakt med. Ibland stämmer det ganska bra och ibland inte alls! (Egentligen är jag mörkblond/ljusbrun, men jag har varit konstlat ljushårig sedan jag var 14 år...).
anna i den vita soffan: Kanske beror det på att jag inte "låter" så "blond" när jag skriver! (Hi, hi). (-:
Fina baksidor :)
SvaraRaderaKul att få se söta dig på bloggen! (Även om det bara var baksidan...:)
SvaraRaderaJag mailar dig nu.
Vilken gosig mamma-barn-bild!!!
SvaraRadera"Snusa" på barn...underbart!
SvaraRaderaJättefin bild!
Vilken vacker bild!
SvaraRaderaKul att få en "baksida" av dig! Har ju följt din blogg länge och det känns som att jag "känner dig" och nu har jag fått, om inte ett ansikte, så i alla fall en baksida av dig!
SvaraRaderaKul med killens skrivande och ritande som du skrivit om i förra inlägget. Jag kommer ihåg när min stora tjej helt plötsligt ritade detaljerade huvudfotingar med fingrar och ögonbryn. Innan såg det bara ut som kludd på pappret... Utvecklingen i sånt där går ibland i jättehopp!
Hoppas att den här veckan bjuder på lite mer sömn och ingen huvudvärk! Kram!
Vlken härligt fin o intressant blogg du har!
SvaraRaderaKram Gunilla
qristall: Tack för det! (-:
SvaraRaderaanna: Ja, det var första gången jag kunde anas på bild här på bloggen! (-:
en liten anca: Ja, och jag kan lova att det var en gosig stund också, med en nyvaken myskille!
"infing": Tack! och ja, visst är det underbart att snusa på de små godluktande!
åsa: Tack! (Maken har stått bakom kameran för ovanlighetens skull)! (-:
anna i den vita soffan: Ja, en baksida är ju alltid något! (-:
Håller med om att det är jättehäftigt att se hur barnens utveckling ofta tar plötsliga jätteskutt framåt! Man hinner inte riktigt med i svängarna alltid.
Ha en bra vecka du med! Kram!
gunilla: Åh, tack för dina fina, snälla ord! De värmer. Kram!
Fast jag bara ser dig bakifrån så ser du inte alls ut som jag tänkte mig...konstigt..när man inte har en bild så gör man sig en bild i huvudet och jag trodde att du var mycket mörkhårigare!!
SvaraRaderaJag trodde också att du hade mycket mörkare - och längre - hår! Undra varför? :)
SvaraRaderaJätterar bild! Och vad snygg du är i håret!
SvaraRaderaKram, Rana
maria: Ja, visst är det lustigt hur man (ofta omedvetet) gör sig en bild av personer man inte sett men ändå haft någon sorts kontakt med. Ibland stämmer det ganska bra och ibland inte alls! (Egentligen är jag mörkblond/ljusbrun, men jag har varit konstlat ljushårig sedan jag var 14 år...).
SvaraRaderaanna i den vita soffan: Kanske beror det på att jag inte "låter" så "blond" när jag skriver! (Hi, hi). (-:
rana: Tackar, tackar! (-: