Komposten som (gud) glömde...

...eller i alla fall så gjorde vi det! bild: Nu blommar både solros och Gerbera i vår trädgård! (..men inte så mycket annat)!

Förut hade vi en ganska fin, om än nog så stor, kompost. Sedan vet jag inte vad som gick fel. På något märkligt sätt tog komposten makten över oss och den växte sig bara större och större, i ett (tidigare) ganska undanskymt hörn av vår stora trädgård. Under de senaste två åren har det vuxit upp något som snarare liknar en stor (o)gräskulle, toppad med höga brännässlor. De jättestora rabarberna har turligt nog täckt en del av den, men det är inget giltigt försvar till att den har fått vara kvar så här länge.

Vi har efterhand insett att det skulle till att behövas ett rejält krafttag för att riva de gamla träplankorna och skotta ur den jättestora högen, där jorden packat sig stenhård och ogräset trivdes som allra bäst. Tidigare hade vi (till vårt lilla försvar) ingen insyn från grannar i den delen av trädgården, men nu har vi plötsligt insyn och grannar från tre håll eftersom det har avverkats ordentligt här i närheten! Det fanns med andra ord inget annat att göra än att ta tag i eländet. Maken har glädjande nog verkat drabbats av en väldig höstenergi och har de senaste dagarna tagit sig an både lövrensning av hängrännorna, fönsterputsning på utsidan av de icke vändbara fönsterna högst upp, och som ni nu även förstår; en total rivning och utgrävning av den hemska komposthögen! Döm om min förvåning när jag såg resultatet. Plötsligt är vi ägare av ytterligare ca.10 kvadratmeter stor, jordtrampad tomtyta, som faktiskt kan användas till något vettigt! Började genast se framför mig hur den nyvunna ytan kanske kan användas till några blandade bärbuskar. De skulle då få samsas med de gamla fina rabarberna som fick vara kvar mitt i all rensning. Självklart behöver vi en ny kompost också, men det får bli en mindre modell som vi orkar sköta om. Detta får bli ett projekt för nästa sommar.